Kärnkraften är tillförlitlig och de koldioxidutsläpp den orsakar är låga. Av EU:s utsläppsfria elproduktion är ungefär 50 procent producerad med kärnkraft.

Elproduktion med kärnkraft

Hur fungerar ett kärnkraftverk?

I kärnkraftverk produceras el enkelt förklarat genom att uppvärmning av vatten skapar ånga, och ångan får en turbin att rotera. Till skillnad från andra kondensatkraftverk, skapas värmen i reaktorerna i en kedjereaktion där atomkärnor klyvs under kontrollerade former. Denna så kallade fissionskedjereaktion producerar värme som leds med kylkretsar till turbiner som mekaniskt omvandlar värmeenergin till rörelseenergi och vidare omvandlar en generator detta till elektrisk energi.

Uranbränslet som används i kärnkraftverk tillverkas av uranmalm som är en förnybar naturtillgång. De kända kostnadseffektiva uranreserverna räcker med dagens konsumtionsnivåer i ungefär 85 år, men i jordskorpan uppskattas det ännu finnas uranreserver som täcker detta flera gånger om.

Kärnkraftens tillförlitlighet är hög och de koldioxidutsläpp den orsakar under sin livscykel är låga. Med kärnkraft produceras ungefär 11 procent av den totala elektriciteten i världen med hjälp av fler än 400 reaktorer i drift.


Fördelar och nackdelar med kärnkraft

  I Finland finns fyra kärnkraftsenheter i drift. Kärnkraftens andel av Finlands totala elproduktion år 2016 uppgick till ungefär 34 procent.

Kärnkraften har en betydande roll i bekämpningen av klimatförändringarna

Fördelar

  • Kärnkraften har en betydande roll i bekämpningen av klimatförändringarna eftersom den inte avger växthusutsläpp under bearbetningsprocessen. Kärnkraftens små koldioxidutsläpp orsakas av anskaffning av produktionskedjans material och bränsle, tillverkning av utrustning, transporter samt uppbyggnad och rivning av kraftverken.
  • Vid sidan av vatten- och vindkraft, är kärnkraften en betydande utsläppsfri elproduktionsform. Av EU:s utsläppsfria elproduktion är ungefär 50 procent producerad med kärnkraft och av den totala elektriciteten över 28 procent.
  • När det kommer till produktionskostnader är kärnkraften konkurrenskraftig i jämförelse med många andra energiproduktionsformer.
  • Ungefär 40 procent av kärnelen produceras med bränsle som inte kräver gruvverksamhet. Dessa är till exempel bränsle från kärnvapennedrustningen och kärnbränslets upparbetning.
  • IEA:s rekommendation om kärnavfallets geologiska slutförvaring håller på att, först i världen, tas i bruk i Finland.
  • Med kärnkraft kan en jämn produktion av stora mängder elektricitet ske och bränsletillgången är därmed stabil.
Naturligt uran är i viss mån radioaktivt

Nackdelar

  • Naturligt uran är i viss mån radioaktivt och giftigt som sådant. Dessutom berikas uran vanligtvis redan i gruvområdet, vilket förorenar området.
  • I världens kärnkraftverk sker en olycka som kräver människoliv i genomsnitt en gång per årtionde. Även om antalet inte är stort i jämförelse med mängden reaktorer, kan olyckorna i värsta fall leda till att stora områden blir livsodugliga för en lång tid framåt.
  • Kärnkraftverksamheten leder till radioaktivt kärnavfall som måste isoleras från naturen på ett säkert sätt under mer än 100 000 år.
  • Vanliga kärnkraftverk kan konstrueras så att det kärnavfall det producerar, kan förädlas till råmaterial för kärnvapen.

Utvecklingen av kärnkraftsteknologin

Kärnkraften lever idag i en stor brytningstid, till exempel när det gäller utvecklingen av fusionsreaktorer.

 

Reaktortyperna indelas vanligtvis i olika generationer. För tillfället är andra generationens reaktorer, byggda på 1970–1980-talen, fortfarande i bruk. Dagens tredje generationens kärnkraftverk som byggs är vidareutvecklade versioner av den andra generationens lättvattenreaktorer, där de största framstegen gjorts gällande livslängdens ökning från 40 till 60 år samt gällande säkerheten.

Kärnkraften lever i en stark brytningstid. Fjärde generationens reaktorer kommer att tas i bruk inom den närmaste framtiden, och när de är färdigbyggda, kommer de att vara bränsleeffektivare och säkrare än sina föregångare. I dem har reaktorn sänkts ner, tillsammans med kylpumpen och värmeväxlaren, i en kylbassäng med flytande salt. Kraftverken ifråga kan använda till exempel en blandning av uran och plutonium som bränsle – kärnavfall eller plutonium som avlägsnats från kärnvapen.

En av framtidens kärnenergilösningar kan vara ett litet modulärt kraftverk som består av flera sammankopplade moduler. Med små kraftverk skulle både värme och elektricitet kunna produceras med en fjärdedel av kapaciteten hos dagens kraftverk som är i bruk. Småskaligheten tillåter en snabb byggtakt, samt en anpassningsbarhet till fjärrvärmenätverk av olika storlek. De skulle även vara avsevärt billigare att bygga än dagens massiva reaktorer.

Framtidens fusionsreaktioner kan komma att erbjuda närapå oändliga energikällor. Fusionsenergi baseras på att två lätta kärnor sammankopplas varvid en ny, tyngre kärna föds. I fusionen skapas stora mängder värmeenergi som kan användas i elproduktionen. Med hjälp av produktionsformen kan en ovanligt stor mängd energi fås med det förmånliga råmaterialet, genom att utnyttja vätets isotoper. Dessutom är kraftverket även utsläppsfritt. Den första fusionsreaktorprototypen håller på att tillverkas i Cadarache i Frankrike, men fusionskraften har beräknats komma i produktionsbruk tidigast år 2050.
 

Expertens kommentar

”I människans kamp mot klimatförändringarna och det växande behovet av elektricitet, har kärnkraften en viktig roll i skapandet av en utsläppsfri framtid. Kärnkraften är central i den fortsatta teknologiska utvecklingen, och skapar därmed en utsläppsfri, teknologidriven och nationalekonomiskt gynnsam produktionsform för det växande energibehovet.”

Elina Seppä, produktexpert
Vattenfall Oy

Fakta om kärnkraft

Visste du att kärnkraft används även i till exempel vattenreningsverk?

  • Antoine Henri Becquerel upptäckte radioaktiviteten år 1896 och då fick vi de första fingervisningarna om reaktionerna som sker inuti atomer.
  • År 1942 byggdes den första experimentella kärnreaktorn vid Chicagos universitet, men kärnkraft användes första gången först år 1951 när forskare vid Idaho National Laboratory tände fyra glödlampor.
  • År 2017 producerade 30 länder elektricitet med sammanlagt 449 kärnreaktorer och 15 länder planerade byggande av sammanlagt ytterligare 60 kärnreaktorer.
  • I Frankrike är över 70 procent av elen kärnkraftsproducerad.
  • Mängden energi som frigörs vid fission kan anges med Albert Einsteins kända ekvation som bestämmer ekvivalensen mellan massan och energin.

 

  • Framtidens motsvarighet till fissionsreaktioner, fusionsreaktioner, kan komma att erbjuda närapå oändliga energikällor.
  • Anknutet till det internationella forskningsprojektet ITER, byggs vid tillfället den första fusionsreaktorprototypen i Frankrike.
  • Kärnkraft används även i till exempel ubåtar, vattenreningsverk, strålbehandling, satelliter och fyrar.
  • Finlands första kärnreaktor var en reaktor ämnad att användas i VTT:s forskning och reaktorn invigdes av president Urho Kekkonen år 1962.
  • Finlands första kärnkraftverk Lovisa-1 anslöts till nätverket år 1977.
  • Med priset för det nya kraftverket Olkiluoto-3 hade man kunnat bygga tre One World Trade Center-skyskrapor som finns i New York.

Vattenfall och kärnkraft 

Vattenfall äger kärnreaktorer i Sverige och Tyskland.

Forsmark

Vattenfalls kärnkraft

Vattenfalls roll i byggandet av kärnkraftverk i Sverige har varit betydande. Det söder om Göteborg belägna kraftverket Ringhals första och andra reaktor var Sveriges två första reaktorer. Från och med år 2003 har Vattenfall och andra svenska kärnkraftverks medägare förbättrat de svenska reaktorernas säkerhet och investerat i förlängningen av deras livscykler.

År 2016 uppgick kärnkraftens andel av Vattenfalls totala elproduktion till ungefär 39 procent. Vattenfall äger tio kärnreaktorer. Av dem finns sju i Sverige (fyra i Ringhals, tre i Forsmark) och tre i Tyskland (Brunsbüttel, Krümmel och en minoritetsandel av Brokdorfs kraftverk). På grund av politiska beslut har inte reaktorerna i Brunsbüttel och Krümmel producerat någon elektricitet sedan år 2007.

Läs mer om Vattenfalls kärnkraft

Kraftverket stängs ner ungefär en gång per år för det årliga underhållet

Vad händer under kärnreaktorns underhåll?

Kraftverket stängs ner ungefär en gång per år för det årliga underhållet som tar mellan en vecka och en månad. Under det årliga underhållet byts en del av bränslet ut och nödvändiga kontroll- och servicearbeten utförs. Ett kraftverk med underhållsstopp producerar vid tillfället ingen elektricitet till nätet.

Konsumenten ser inte detta eftersom oberoende av klockslag och årstid, kommer den fysiska elen alltid från närmaste kraftverk. Elförsäljning handlar alltid om avtal och pengaöverföringar, inte om fysisk elöverföring. Den kärnel som du använder, produceras alltså inte under den faktiska tiden som du använder den. Därför är inte elen i ditt hem beroende av kraftverkets årliga driftstopp.


Kärnkraftsproducerad el 

Du kan välja ett elavtal hos Vattenfall med el producerad med ren kärnkraft.

Kärnel

Hur köper jag kärnel?

Du kan köpa Vattenfalls kärnel genom att välja elavtal Fullkärn. Dess energi har producerats helt med kärnkraft.

Vattenfall förbinder sig att anskaffa kärnkraftsproducerad el i den mängd kunden förbrukar. Processen baseras på konfidentiella avtal.

Från vägguttaget kommer alltid samma, till nätet levererad elektricitet. Vattenfall förbinder sig att köpa 100 procent kärnkraftsproducerad el enligt din förbrukning, när du väljer avtalet Fullkärn.

Kärnel

Som produktionsform är kärnkraften effektiv med endast små utsläpp.

Avtal: bindningstid 24 mån
Produktionsform: 100 % solel
Pris: Energi 5,72 cent/kWh
Grundavgift: 2,10 €/mån

Teckna avtal